Passion för fiktion

Passionerad läsning

Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning, Fakulteten för lärande och samhälle.  Det går utför med läsningen. Vi är mitt uppe i en läskris av enorm omfattning. Barn och ungdomar har slutat läsa böcker. Studenter på universitetet kan inte ta till sig längre texter. Känner ni igen resonemangen?

Hur det än ligger till med den saken så är det ett faktum att det fortfarande finns många passionerade läsare, människor som älskar litteraturen och inte kan tänka sig ett liv utan böcker. Varför är det ingen som pratar om dem? Vad kännetecknar egentligen passionerad läsning och kärleken till litteraturen? I min forskning tar jag mig an passionerad läsning teoretiskt, praktiskt och didaktiskt eftersom det märkligt nog finns väldigt lite forskning om detta. 

De passionerade läsarna finns överallt – om man letar efter dem. Det finns de som har det som sitt jobb: lärare, bibliotekarier, litteraturvetare, kritiker. Det finns också mängder av helt vanliga läsare som läser ensamma hemma i fåtöljen eller sängen men gärna också delar sitt litteraturintresse med andra passionerade läsare – på litteraturfestivaler, i privata bokcirklar, på resor, i en uppsjö av olika fora på nätet.

Vad innebär det egentligen att vara en passionerad läsare? Vilka likheter och skillnader finns det mellan professionella och vanliga läsare? Vilken roll spelar platser för läsupplevelsen? Vilka omkringliggande faktorer blir viktiga för läsningen: prylar, människor, andra medier och konstformer? Vilken roll spelar kropp och känslor? I forskningen har sådana frågor ofta hamnat i skymundan, eller i värsta fall setts som irrelevanta. Med ett sammanfattande begrepp kallar jag alla dessa faktorer och fenomen för omkringläsning – och de visar sig vara helt centrala i alla läsupplevelser! 

Litterära lajv 

Sara Bjärstorp och Petra Ragnerstam, fil.dr. i engelska, litteraturvetenskaplig inriktning. Fakulteten för kultur och samhälle. Idag sprids skönlitteratur i allt högre utsträckning i olika medier och engagerar fler än bara traditionella läsare. Forskning om litteraturens olika uttryck har ofta fokuserat på intermedialitet, medan förkroppsligande, deltagande och interaktiva gestaltningsformer ägnats mindre uppmärksamhet.

I vår forskning studerar vi levande rollspel (lajv) som bygger på litterära verk, till exempel Hamlet, Fröken Julie, Ett dockhem och Jane Austens romaner. Vi försöker besvara frågor som: Vad händer när en litterär berättelse omsätts i ett lajv? Hur kan man förstå den berättelse som skapas, individuellt och kollektivt, och vilka berättartekniker används? Hur känns det att förkroppsliga karaktärer och skeenden från skönlitteraturen? Hur tar sig deltagarna an sociala normer och hur kritiseras normerna inom lajvet? Med utgångspunkt i dessa frågeställningar försöker vi förstå hur nya litterära praktiker förändrar läsupplevelsen. Frågeställningarna ger dessutom en ingång till frågor om deltagande och medskapande som är grundläggande för lajv men även centrala i samtidens kultur.