Konstverket Bokföring, 1981 av Lenke-Rothman.

Konstnären Lenke Rothman såg inte sin konst som en traumabearbetning av Förintelsen, men däremot som ett svar på Förintelsen. I seminariet "Konsten som svar på Förintelsen” på Malmö Konsthall möts forskaren Rebecka Katz Thor och professor emerita Lena Rubinstein Reich i ett samtal om hur konst kan ses som ett svar på Förintelsen. Samtalet, som tar avstamp i utställningen “Liv som tyg”, ordnas av forskningsprojektet Minne och aktivism vid Malmö universitet. På bilden ovan syns konstverket Bokföring, 1981 av Lenke-Rothman. Foto: Dunkers kulturhus.

Klockan 13–14 får vi en privat visning av ”Liv som tyg”, efter det följer seminaret klockan 14 – ca 15.30 i C-salen på Konsthallen.

Berättande som del av skapande

Rebecka Katz Thor, en av curatorerna för utställningen “Liv som tyg”, berättar om utställningen och Lenke Rothmans sätt att använda sin historia i sitt skapande. Lena Rubinstein Reich har under flera års tid arbetat med en berättelse i text och bild om sin mamma Cesias liv före, under och efter Förintelsen. Rubinstein Reich kommer att prata om bildskapandets betydelse och akvarellmåleriets teknik som en väg för att skildra och dela mammans upplevelser med omvärlden utifrån sitt eget verk: fyrtio akvareller med tillhörande text, ofta mamman Cesias egna ord. Samtalet leds av Malin Thor Tureby.

Del av seminarieserie

Seminariet är en del av seminarieserien “Att minnas, forska och utbilda om Förintelsen”. I projektet utforskar forskare och efterlevande till Förintelsen tillsammans olika sätt att minnas, berätta, dokumentera, samla, forska, förmedla och utbilda om Förintelsen. Seminarieserien drivs i regi av forskningsprojektet “Minne och aktivism – De överlevandes roll i kunskapsproduktionen om Förintelsen”.
Läs mer om samtalet: Konsten som svar på Förintelsen – Malmö Konsthall

Fakta

Det övergripande syftet med projektet Minne och Aktivism är att utforska hur överlevande och deras efterlevande från Förintelsen och nazisternas förföljelser, som enskilda individer eller som medlemmar av olika organisationer och föreningar, har drivit kunskapen om och minnet av Förintelsen och nazisternas förföljelser framåt. Genom att tillämpa och utveckla metoder från forskningsfältet muntlig historia har projektet även ett uttalat metodologiskt mål att utveckla processer för hur forskare och civilsamhällets aktörer kan lära och samskapa ny kunskap tillsammans.

Läs mer om forskningsprojektet Minne och aktivism