Malmö University Press

Ny publikationsserie sätter ljuset på mänskliga rättigheter

Hur formas, förhandlas och utmanas idéer om mänskliga rättigheter i en tid av demokratiska tillbakagångar och nya globala utmaningar? Det är en av de centrala frågorna i ”Värdighetens gränser och rättigheternas möjligheter”, den första boken i en ny publikationsserie från Malmö universitet.

När FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 var målet att lägga grunden för fred, värdighet och universella rättigheter efter två världskrig. Drygt 75 år senare är de mänskliga rättigheterna fortfarande en moralisk och juridisk referenspunkt – men också allt oftare föremål för ifrågasättande.

Mot bakgrund av detta lanseras nu Malmö University Studies in Human Rights, en ny publikationsserie som samlar forskning om rättigheternas roll i ett föränderligt samhälle.

–  Vår förhoppning är att serien ska utveckla forskningsfältet och stimulera reflektion kring rättigheternas roll i ett föränderligt samhälle genom att förena skarp analys med samhällsrelevans, säger professor Rebecka Lettevall, ordförande för Kollegiet för mänskliga rättigheter vid Malmö universitet och publikationsseriens kontaktperson.

Antologi rör sig mellan historia och samtid

Den första volymen i serien är en antologi där några forskare knutna till Kollegiet för mänskliga rättigheter bidrar med texter som spänner över juridik, pedagogik, etik, kultur, politik och filosofi. Boken rör sig mellan historia och samtid, teori och praktik, med nedslag i allt från FN:s tillblivelseprocess till dagens digitala utmaningar, barns delaktighet och naturens ställning i rättighetsdiskurser. Genom att samla forskare från olika discipliner vill seriens redaktion bidra till nya perspektiv och fördjupad reflektion kring rättigheternas möjligheter och begränsningar.

Malmö University Studies in Human Rights samlar forskning som fördjupar, breddar och granskar frågor om mänskliga rättigheter. Serien utgår från en mångvetenskaplig profil och belyser hur rättigheter förstås, tolkas och utmanas inom olika samhälleliga, teoretiska och institutionella praktiker. 

Från statare till cykelbud och svartjobb – otrygga villkor i litteraturen

Hur skildras otrygga anställningsförhållanden i samtida svensk litteratur? I boken Writing Class undersöker Magnus Nilsson hur författare tar sig an gig-ekonomin, deltidsjobben och de svarta anställningarna – och hur de förhåller sig till klassisk svensk arbetarlitteratur.

Läs och ladda ner "Writing Class"

"Writing Class" i vår webbshop

Birgit Schaffar vill väcka tankar kring hur politiken påverkar pedagogiken

Varför är det så svårt att vara lärare? Forskaren Birgit Schaffar vill med sin nya bok väcka tankar kring hur pedagogiken, istället för att anpassas till de politiska vindar som blåser, kan bli en befriande verksamhet.

Birgit Schaffar har lång erfarenhet som lärare och är verksam som forskare vid Helsingfors universitet. Under de senaste decennierna har hon noterat att pedagogiken i skolorna på ett nästan osynligt sätt anpassats till de politiska vindar som blåser. Det påverkar vad som lärs ut, menar hon.

– Jag har länge tyckt att det är något som skaver: varför är det så ansträngande att vara lärare idag? Många finner det dränerande och att det finns ett diffust obehag. Jag har med min bok försökt förmedla en djupare förståelse för den förändring som skett sedan 1990-talet och för faktorer som påverkar lärarrollen och pedagogiken, säger hon.

Noterar oro bland lärare

Boken har hon skrivit med lärarstudenter och yrkesverksamma lärare i tankarna.
– Men i grunden handlar det om eleverna i skolan och om vad de får med sig ut i livet. Många lärare bär på en oro: de värderingar som vi tyckte var självklara att prata om i skolan för några år sedan uppfattas nu som kontroversiella. Fastän det egentligen borde vara helt okontroversiellt att prata om rasism, om orättvisor, att ifrågasätta konsumtionssamhället och om att vi har en klimatkris.

I åtta studier gör hon analyser av pedagogikens roll: hur den påverkas av berättelser om konstant samhällelig kris och osäkerhet, desinformation och propaganda. Hon uppmanar till vad hon kallar ett filosofiskt återvinningsarbete, en nystart.

Vill diskutera vad som är viktigt

– Vad av det gamla ska vi behålla och vad ska vi kasta bort? Att fostra elever att bli demokratiska medborgare har varit en utgångspunkt för skolan, men under de senaste decennierna har det skett en förskjutning. Fokus ligger på individen och hens prestationer. Man talar inte om att vara snäll, att vi ska ta hand om vår jord och om varandra och om vad det är som gör att vi blir lyckliga människor.

Generationsöverskridande dialog

Birgit Schaffar tar hjälp av filosofer och författare som Hannah Arendt, Simone de Beauvoir, Paulo Freire och bell hooks, för att visa hur pedagogiken kan beskrivas som en pågående dialog mellan generationer.
– Den dialogen handlar om hur vi lever våra liv och hur vi kan ta ställning till vad som är viktigt just nu, säger hon.

Boken ges ut av Malmö University Press och ingår i serien "Kritisk-vitalistiska studier av barndom, utbildning och samhälle” vid Malmö universitet. Redaktörer för bokserien är Hanna Sjögren och Liselott Mariett Olsson.