Alvesson M, (2011) Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber. 85-118. (33 s. av 184 s.)
Aspers P, (2007) Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber, 37-62. (25 s. av 288 s.)
Ejlertsson G, (2019) Statistik för hälsovetenskaperna (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. (280 s)
Englander M, (2016) The phenomenological method in qualitative psychology and psychiatry. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, (1), 1-11. (11 s.)
Groes-Green C, (2012) Ambivalent participation: sex, power, and the anthropologist in Mozambique. Medical Anthropology: Cross-Cultural Studies in Health and Illness, 31(1),44-60. (16 s.)
Hammersley M, (2009) Against the ethicists: on the evils of ethical regulation. International Journal of Social Research Methodology, 12(3), 211-225. (14 s).
Henriksson B, Månsson S-A, (1996) Deltagande observation. I: Svensson P G, Starrin B, (Red.) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, 11-51, (40 s. av 262 s.)
Johnsdotter S, (2010) Resonemangets vindar: en intervju med Per Bauhn, professor i praktisk filosofi och samhällsdebattör. Goda sanningar? Debattklimatet och den kritiska forskningens villkor, Johnsdotter S, Carlbom A (red). Malmö: Liber, 205-222. (17 s.)
Linde C, (1993) The creation of coherence in life stories: An overview. I: Life Stories: The Creation of Coherence. Oxford: Oxford University Press. 3-51. (46 s.)
Russell Bernard H, (2002) Interviewing: Unstructured and semistructured. Research methods in anthropology, New York: Altamira Press. 202-238. (36 s.)
Tillkommer 300 sidor vetenskapliga artiklar.
EduSinglePage
Denna kursen ges som del av program:
Kursinnehåll
Syftet med kursen är att studenten utvecklar kunskap om olika metodologiska inriktningar och förhållningssätt. Kursens utgångspunkt är att belysa förhållandet mellan vetenskapsteoretiska utgångspunkter och val av forskningsmetod.
Inom ramen för kursen behandlas kvantitativa och kvalitativa metoder med fokus på fältet sexologi och sexualitetsstudier. Bland de teman som belyses återfinns forskningsintervjuer, enkätbaserade studier, SPSS, diskursanalys och andra metodologiska arbetssätt för kunskapsbildning. Kursen behandlar också forskningsetiska överväganden i relation till forskning inom sexologi och sexualitetsstudier samt de ramar lagstiftningen sätter för forskning. Kursen syftar till att förbereda studenten för att formulera en individuell projektplan där val av metod motiveras och etiska överväganden diskuteras.
Behörighetskrav
För tillträde till termin 5 krävs att de obligatoriska kurserna från termin 1-3 är godkända.
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).