Organisationsstudier

Vår forskning

Organisationsstudier fokuserar på den offentliga och privata sektorn samt icke-statliga organisationer från andan av kritiskt tänkande och globalt engagemang. Organisationsstudier har en stark teoretisk och empirisk bas och tillämpar ett brett spektrum av metodologiska perspektiv och forskningsmetoder. Organisationsstudier är förankrat vid Institutionen för urbana studier men spänner över flera institutioner och fakulteter.

Organisationsstudier inkluderar forskare från Institutionen för globala politiska studier, Institutionen för socialt arbete, Institutionen för skolutveckling och ledarskap samt Institutionen för samhälle, kultur och identitet. Följande forskningsmiljöer är delar av organisationsstudier.

• Ledarskaps- och organisationsgruppen fokuserar på ledarskap, hållbart ledarskap, mångfald i organisationer, offentliga organisationer och interorganisatoriskt samarbete.
• Centrum för arbetslivs- och utvärderingsstudier (CTA) är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum med fokus på arbetsliv, ledarskap, organisation, arbetsmiljö och säkerhetsklimat.
• Gruppen för företagsekonomi är inriktad på forskning inom företagsekonomi, entreprenörskap, affärsutveckling, transportledning och logistik.

Forskning

Organisationsstudier främjar förståelsen av relationerna mellan organisationer, organiseringsprocesser, de organiserade och de samhälleliga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av sådana relationer. Det handlar om organisationer och organisering som psykologiska, sociala, ekonomiska, kulturella, politiska, historiska och materiella fenomen och hur organisationer och organisering formar och formas av samhällen. Organisationsstudier är tvärvetenskapliga studier av organisationer och organisering på olika nivåer och med särskilt fokus på samspelet mellan individer, organisationer och samhälle.

Människor tillbringar större delen av sitt arbetsliv i organisationer och genom någon form av organisering av det egna arbetslivet. Hur organisationer fungerar är avgörande för samhällets utveckling, för ekonomiskt såväl som socialt välbefinnande och för att utveckla hållbara samhällen lokalt och nationellt.

Synen på vad och hur man ska organisera sig går hand i hand med den historiska samhällsutvecklingen. Under 1900-talet utgjorde organisering grunden för industrialiseringen, utvecklingen av offentliga tjänster och senare postindustrialisering och lärande. På 2000-talet är utmaningarna för organisering kopplade till hållbar utveckling, digitalisering och demokratisk utveckling. Organisering är sammanflätat med frågor om makt, etik, förändring och lärande.

På Malmö universitet är dessa relaterade till olika områden som att organisera framtiden, arbetslivskvalitet, offentlig förvaltning inklusive förvaltning av skolor, sjukvård och logistik.