Vi använder kakor på vår webbplats för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer om kakor.
-
- Forskning
- Forskning
-
- Forskarutbildning
- Forskarutbildning
- Forskarutbildningskurser
-
- Forskarskolor
- Forskarskolor
- Utbildning, lärande och globalisering
- Forskarskola för yrkesverksamma inom socialtjänsten
- Lärande i mångkulturella samhällskontexter
- Lekresponsiv undervisning i förskolan
- Forskarskola: ComBine
- Forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik
- Forskarskola: Relevancing Mathematics and Science Education
- Forskarskola: Hållbar rörelse i skolor och förskolor
- Finna vägar i en tid av stora framtidsutmaningar (FinnFram)
- Forskarskola: ROCIT
- Forskarskola: Pedagogik och yrkeskunnande (YRK)
- Kulturellt möjliggörande undervisning genom språk och litteratur (CuEEd-LL)
- Forskningsämnen
- Forskningscentrum
-
- Forskningspublikationer
- Forskningspublikationer
- Sök publikationer
- Malmö University Press
- Forskningsevenemang
- Deltagare sökes
- Poddar om forskning
- Bildningsquiz
På sidan -
- Samverkan och innovation
- Samverkan och innovation
- Innovation och nyttiggörande
-
- Samarbeta med studenter
- Samarbeta med studenter
- Unga Talanger till Skånsk Industri för Cirkulär Tillväxt
- Samarbeta med forskare
- Kultursamverkan
- Stöd Malmö universitet
På sidan -
- Om oss
- Om oss
-
- Fakulteter och institutioner
- Fakulteter och institutioner
-
- Fakulteten för lärande och samhälle
- Fakulteten för lärande och samhälle
- Institutionen för barndom, utbildning och samhälle
- Institutionen för idrottsvetenskap
- Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle
- Institutionen för skolutveckling och ledarskap
- Institutionen för kultur, språk och medier
- Institutionen för samhälle, kultur och identitet
-
- Fakulteten för teknik och samhälle
- Fakulteten för teknik och samhälle
- Institutionen för datavetenskap och medieteknik
- Institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik
- Odontologiska fakulteten
-
- Universitetstandvården
- Universitetstandvården
- Tandvård för barn och ungdomar
- Akuttandvård
- Specialisttandvård
- Om Universitetstandvården
- Ledning och beslutsvägar
-
- Vision, mål och strategi 2025
- Vision, mål och strategi 2025
- Globalt engagemang
- Hållbarhet
- Breddad rekrytering och breddat deltagande
- Kvalitetsarbete vid universitetet
-
- Musikverksamhet
- Musikverksamhet
- Studentarbeten – videoverk
- Alumni & vänner
- Universitetet i en orolig värld
På sidan
Vem är (o)trygg? En studie om individegenskaper och oro för brott
Vill du delta i en studie om otrygghet och oro för brott?
Vi söker deltagare till projektet som undersöker hur otrygghet och oro hänger samman med olika individuella egenskaper.
Tidigare forskning visar att otrygghet och oro för brott är ojämlikt fördelat i olika grupper i befolkningen. Till exempel finns det skillnader i oro för brott om vi ser till ålder och kön. Vi vet däremot mindre om hur oro för brott hänger samman med mer specifika individuella egenskaper, som exempelvis personlighet. Vårt forskningsprojekt syftar därför till att undersöka hur olika individuella egenskaper kan kopplas till otrygghet och oro för brott.
Du tillfrågas eftersom vi rekryterar deltagare till studien genom att sprida information om projektet i olika kanaler, som exempelvis sociala medier.
För att delta i studien ska du ha fyllt 18 år.
Etikprövning
Forskningshuvudman för projektet är Malmö universitet. Med forskningshuvudman menas den organisation som är ansvarig för projektet. Ansökan är godkänd av Etikprövningsmyndigheten, diarienummer för prövningen hos Etikprövningsmyndigheten är Dnr 2023-07138-01.
Svara på enkäten
Om du vill delta, klicka på länken för att läsa mer om studien och öppna enkäten.
Fakta
- Kontaktperson:
- Alexander Engström
- Finansiär:
-
- Fakultetsmedel
- Ansvarig vid Mau:
- Alexander Engström
- Projektmedlemmar vid Mau:
- Projektperiod:
- 01 januari 2024 - 31 december 2026
- Fakultet/institution:
- Forskningsämne:
Om projektet
Vad är det som gör att vissa individer upplever otrygghet och oro för brott men inte andra? Detta är en central fråga inom kriminologisk och viktimologisk forskning som har fått mycket uppmärksamhet under förhållandevis lång tid. De vanligaste förklaringarna är att de personer som tidigare utsatts för brott är mer otrygga än de som inte utsatts, men även att personer med viss sårbarhet (ex. fysisk eller social) är mer otrygga än andra. Ett återkommande resultat i forskning är även att kvinnor generellt sett rapporterar högre nivåer av otrygghet än män och att äldre personer i högre grad än yngre upplever otrygghet. Även om tidigare utsatthet för brott, individuell sårbarhet och demografiska faktorer kan vara delförklaringar till varför människor upplever otrygghet och oro för brott så har det under senare tid även framkommit en begränsad mängd forskning kan kopplas till personlighetsdrag och psykologiska förklaringsfaktorer. Denna forskning visar att ett fördjupat individfokus är av värde inom trygghetsforskningen.
Syfte
Detta forskningsprojekt avser att bidra till den relativt begränsade forskning om just personlighetsdrag och psykologiska faktorer i förklarandet av otrygghet och oro för brott på individnivå. Forskningsprojektet ämnar alltså undersöka i vilken utsträckning det finns en typ av individuell "benägenhet" att uppleva otrygghet och oro för brott. Dessa benägenhetskomponenter kan till exempel vara kopplat till generell ångest, ängslighet eller neuroticism. För att uppfylla forskningsprojektets syfte och frågeställningar kommer en webbaserad enkätundersökning genomföras bland ett urval av individer från två populationer. Dels en studentpopulation, dels en generell population. Enkätundersökningen innehåller i stora drag tre frågeområden kopplat till bakgrundsfaktorer (kön, ålder, m.m.), individuella benägenhetsfaktorer (ångest, ängslighet, psykologisk sårbarhet, m.m.) samt otrygghet och oro (både kopplat till utsatthet för brott men även oro kopplat till ekonomi, sjukdom, m.m.). Forskningsprojektet ämnar leda till ökad kunskap om vem som upplever otrygghet och varför, vilket även kan leda till bättre och mer välriktade insatser för att öka tryggheten i samhället.