Ansiktsigenkänning föreslås i realtid – men forskningsstöd saknas

Sedan 2021 har polisen i Sverige möjlighet att använda den biometriska metoden ansiktsigenkänning via Nationellt forensiskt center (NFC). Metoden innebär att NFC kan hjälpa polisen att identifiera misstänka, vilket används som underlag i brottsutredningar.

Införandet var ett svar på den ökande mängden bildmaterial från övervakningskameror, mobiler och sociala medier. Tekniken beskrevs som nödvändigt för att effektivisera analyser när traditionella metoder försvårats av maskering och anonymisering i offentliga miljöer.

Saknas stöd i forskningen

Men när Emelie Pramberg Stiernströmer, doktorand i kriminologi vid Malmö universitet, började granska vad det hade för vetenskaplig grund möttes hon av en tomhet.
Hon har gjort en internationell kartläggning av studier om ansiktsigenkänning inom brottsbekämpning och fann endast elva publikationer. Flertalet av studierna behandlar inte teknikens effekter utan allmänhetens syn. Endast ett fåtal amerikanska studier redovisar empiriska effekter, alltså faktiska erfarenheter av tekniken.

– Jag blev oerhört förvånad över att det saknas empiriskt stöd, vare sig för teknikens effektivitet eller dess risker, trots omfattande användning. Det pekar på ett tydligt kunskapsgap där vi vet mer om vad människor tycker om tekniken än vad den faktiskt åstadkommer, säger Emelie Pramberg Stiernströmer.

Risker med tekniken

Tekniken är internationellt kontroversiell och debatten är polariserad. Förespråkare lyfter att den kan minska brottsligheten och stärka den allmänna säkerheten, medan kritiker varnar för massövervakning, intrång i rättigheter och bristande transparens. Samtidigt är det empiriska underlaget väldigt begränsat och ger inget entydigt stöd för något av påståendena.

En studie visar att tekniken kan öka risken för diskriminering när den används brett. En annan studie tyder på att dessa problem inte uppstår när tekniken används för grova våldsbrott, där man i stället sett minskad brottslighet och bättre resultat över tid. Det är dock svårt att dra slutsatser för Sverige eftersom forskningen bygger på amerikanska studier.

Regeringen föreslår ny lag

Samtidigt föreslås en utvidgning i Sverige. Regeringen har föreslagit att polisen enligt lag ska få använda ansiktsigenkänning i realtid från den 1 juli i år. I en nyligen publicerad debattartikel i Aftonbladet skrev bland andra justitieminister Gunnar Strömmer (M) att ”de här förslagen handlar om att möta upp polisens stora behov av effektiva verktyg för att utreda och lagföra brott.” 

– Jag tycker givetvis att polisen ska ha rätt verktyg för att bemöta dagens kriminalitet. Men jag ser det som problematiskt att införa en teknik på basis av antaganden, utan att systematiskt klarlägga dess faktiska funktion och effekter, säger Emelie Pramberg Stiernströmer.