Bostadsmarknaden förstärker ekonomisk ojämlikhet mellan könen

– Det är inte bostadsmarknaden i sig som är problemet, det är den underliggande ekonomiska klyftan mellan kvinnor och män som är huvudorsaken, säger Martin Grander, docent vid Institutionen för urbana studier, Malmö universitet.

Studien har han gjort tillsammans med kollegan Helena Bohman för Jämställdhetsmyndigheten, som har ett regeringsuppdrag att undersöka ojämställdhet på bostadsmarknaden. Studien har två delar:
•En analys av data från SCB över hela befolkningen vad gäller boendeformer, inkomster och förmögenheter samt vad som händer efter skilsmässor.

•En så kallad kohortstudie där forskarna följt människors boendevägar genom livet från 16 års ålder till 30, 35 respektive 40 år. Detta för att upptäcka om förhållandena blivit mer eller mindre jämlika med åren. Här jämfördes årskullarna födda 1982, 1987 och 1992.

– Vi följde upp både personer som vuxit upp i hus och i lägenhet. Vi ville se om det spelar någon roll hur man bodde som ungdom för hur du bor när du är 35 och 40. Det visade sig vara väldigt tydligt att det är så, säger Martin Grander.

Vill bo som i barndomen

Har man växt upp i hus ökar sannolikheten för att du kommer att bo i ägt boende som ung vuxen och som vuxen. Har du växt upp i villa ökar också sannolikheten för att du har hög utbildning och inkomst som vuxen, det gäller både kvinnor och män. Den sociala aspekten spelar alltså här större roll än vilket kön du har. Det är också en fråga om normer – den som växt upp i villa vill sannolikt också bo så som vuxen.

De strukturella bakomliggande skillnaderna vad gäller klass är viktigare än bostadsmarknad, enligt Martin Grander.

– Men kommer du in på den ägda marknaden som ung vuxen så kommer det att påverka din förmögenhet. Att det blir lättare för den som kan få hjälp av välbärgade föräldrar förstärker ojämlikheter, säger Martin Grander.

Skillnader relaterade till kön

Men det finns skillnader som är relaterade till kön. Medan män oftare bor i hus bor kvinnor i större utsträckning i bostadsrätt och hyresrätt, vilket kan ha göra med att fler kvinnor flyttar till städer för att utbilda sig. Kvinnor har också högre bostadskapital än män upp till 40 års ålder. Efter det ökar männens kapital i jämförelse. En förklaring är att yngre män oftare bor i billigare äganderätter utanför storstäderna. Men en ännu viktigare orsak är att kvinnor ofta blir sammanboende med något äldre män – vilket gör att kvinnor relativt sett gör inträde på den ägda marknaden tidigare än män och därmed har högre fastighetskapitel i yngre ålder.

Mannen bor i högre grad också kvar i den gemensamma villan vid en skilsmässa. Kvinnor, som i genomsnitt har 82 procent av männens inkomst och har mindre sparat, har inte råd köpa eget boende. De flyttar till en hyreslägenhet och eftersom de oftare tar med sig barnen behöver den vara rymlig och blir därmed dyr.
– Samtidigt så ökar mannens bostad i värde, säger Martin Grander.

Möjlig positiv trend syns

Konsekvensen blir att den grundläggande ekonomiska ojämlikheten mellan kvinnor och män förstärks av bostadsmarknadens mekanismer. Männen stannar kvar i huset, kan göra investeringar, kanske bygga ett Attefallshus på tomten och hyra ut. Kvinnor har i regel också varit hemma mer med barnen vilket sänker deras pensionsgrundande inkomst.
Men en möjligt positiv trend mot mer jämlikhet syns i studiens jämförelse av de olika årgångarna.

– I gruppen födda 1992 minskar lönegapet. Det kan bero på att parterna blivit mer jämställda vad gäller föräldrapengsuttagen, men en förklaring kan också vara att kvinnor fått högre inkomster, säger Martin Grander.