Trumps handelstullar: "Det riktigt stora slagfältet är AI"
I Europa är de framgångsrika företagen en av de största tillgångarna som USA vill komma åt, menar Michael Strange, forskare i global politik.
USA har använt sin marknad för att påverka andra länders inrikespolitik sedan 1930-talet – det är inget nytt i den globala handelspolitiken. Men Donald Trumps tullavgifter är revolutionerande och håller världen i sitt grepp. Michael Strange, forskare i global politik, reder ut vilka intressen som styr i handelskonflikten.
I den pågående handelskonflikten är USA och Kina de mest offensiva motspelarna, med 145 procent importtullar på varor ifrån Kina och 125 procent på amerikanska produkter.
– Det är paradoxalt eftersom handeln mellan länderna inte är i närheten av den nivå som medierna talar om, i termer av handelskrig. USA är en av de mest isolerade ekonomierna i världen, säger Michael Strange.
Tullar är ett trubbigt verktyg, men kräver inte politiska förändringar eller militära ingripanden
Michael Strange
En del i konflikten är att Kina försöker bygga relationer internationellt, medan USA sätter press på länderna att inte vara vänligt inställda till Kina. Samtidigt varnar Kina andra länder för att följa det amerikanska exemplet att höja tullarna mot landet.
– Men vi talar inte om likheter med det kalla kriget. Sovjetunionen hade kapacitet att vara militärt aktiv över hela världen, Kina har inte samma förmåga.
Att USA och Kina intar en stark hållning är också ett sätt att tala till sina inhemska medborgare.
– Vad som fick Donald Trump utsedd till president är ett udda äktenskap mellan dels några väldigt rika individer och stora företag, dels fackföreningarna för arbetare. Tullar är det enklaste sättet att bedriva en politik som kan tillgodose kraven från båda dessa olika grupper.
Dragkamp om företagen i Europa
Europas defensiva roll i handelskonflikten uttrycks genom att EU-kommissionen pausat sina svarsåtgärder på USA:s tullar. Många företag har investeringar i USA och några av Europas största teknikföretag ägs av amerikaner.
– Europa är betydligt mer beroende av den amerikanska marknaden än vad Kina är. Stora företag som Ericsson och andra gör egna förhandlingar med amerikanska företag och Trump-administrationen.
USA:s strategi är att använda tullarna som ekonomisk makt för att minska ländernas tillgångar. Tullar är ett trubbigt verktyg, men kräver inte politiska förändringar eller militära ingripanden.
– USA vill att fler europeiska företag flyttar sina tillgångar till amerikanskt territorium. Företagen är under stor press och en del väljer att flytta delar av sin verksamhet.
Konkurrens om AI
USA pausar de flesta handelstullarna i 90 dagar. Frågan är vad som händer sedan?
– Jag tror att EU:s medlemsländer rättar sig efter vad USA vill och har nog gjort en hel del överenskommelser. Något starkare än så får vi nog inte se ifrån Europa.
USA vill också öka trycket på EU för att minska regleringarna inom techbranschen.
– Det gäller EU:s lag om digitala tjänster, DSA. Det vi kan få se om EU släpper på en del regleringar, är att mer av vår data går till USA – i AI-sammanhang och när det gäller sociala medier. Det riktigt stora slagfältet är AI.
Stora konsekvenser på lång sikt
Om tullarna fortsätter användas på längre sikt kan det bli en fråga om liv och död.
– Något vi kan få se om tullarna fortsätter, särskilt i delar av Afrika och länder som Lesotho, är att länder kollapsar och att det blir krig.
Även inom USA börjar Donald Trumps handelspolitik bli problematisk och har lett till att tolv delstater stämt Trump och hans administration för att få en domstol att tillkännage att tullarna är olagliga.
– USA behöver agera försiktigt, för att inte förlora sin centrala roll i den globala politiken.
