Centrum för samverkan och samordning

Samverkan för bästa skola skapar nya möjligheter

Har du ansvar för att utveckla och förbättra skolverksamhet? Centrum för samverkan och samordning erbjuder stöd till såväl skolhuvudmän som förskolor och skolor inom exempelvis styrning, ledning och systematiskt kvalitetsarbete.

Modellen för stöd hämtas från Samverkan för bästa skola (SBS) – en satsning från Skolverket som i samverkan med lärosäten riktar sig till skolhuvudmän med stora utmaningar. Alla som arbetar med skolutveckling på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan ha nytta av förbättringsstödet.

– Utgångspunkten är att det skräddarsys efter behov. Som beställare av förbättringsstödet får man sakkunniga och vetenskapligt kompetenta experter som bollplank, säger Magnus Erlandsson, lektor i ledarskap och ledamot i SBS vetenskapliga råd.

Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund

Konceptet för förbättringsarbetet inom Samverkan för bästa skola är frukten av många års erfarenheter av liknande satsningar och har också stöd i vetenskapen.

– Tidigare satsningar som gjorts har varit på klassrumsnivå, men senare forskning visar hur viktigt det är att hela kedjan hänger ihop. Att fokusera på nivåerna högre upp som kommuner, privata skolhuvudmän och i nästa steg rektorer och skolledningar är ett nytt sätt att tänka som ger framgångsrika resultat, säger Magnus Erlandsson.

En långsiktig förändringsresa

En SBS-insats börjar med att analysera nuläget och ringa in problemen, vilket till sist utmynnar i en åtgärdsplan.

– Det är en förändringsresa där vi bygger upp långsiktighet och tillit. Det ger ett lärande på många nivåer och är på det sättet unikt, säger Eva-Britt Elfman som är projektledare på Centrum för samverkan och samordning samt SBS-ansvarig på Malmö universitet utifrån det nationella nätverket, där totalt sju lärosäten ingår.

Uppdraget att jobba som utförare på huvudmannanivå fick Malmö universitet under 2022. SBS-teamet på Fakulteten för lärande och samhälle är sammansatt av 10–15 personer med olika roller och kompetenser.

– Arbetslaget jobbar med alla skolformer och insatser, både i Skåne och på andra platser i landet. Just nu arbetar vi med en handfull huvudmän, mot olika delar av deras ledningar och organisationer, berättar Eva-Britt Elfman.

Malmö universitet och skolutveckling

– Vi stöttar självfallet alla satsningar som driver på en utveckling för en skola på vetenskaplig grund och byggt på systematiskt kvalitetsarbete. I detta sammanhang är Samverkan för bästa skola en tungviktare. Andra exempel på Skolverkssatsningar är Nationella professionsprogrammet och Lärarlyftet. På Centrum för samverkan och samordning bedriver vi också praktiknära forskning i samverkan med förskola och skola, bland annat inom ramen för ULF, vilket bidrar till en positiv utveckling, säger Anders Linde-Laursen, dekan. 

Mer om Samverkan för bästa skola (Skolverkets webbplats) 

Thomas Ladö, kvalitetsledare, Lomma kommun

"Genom åren har vår samverkan med Malmö universitet fokuserat på kompetensutveckling och bidragit till att stärka Lomma kommuns förskollärare, lärare och fritidspedagoger i att möta pedagogiska utmaningar som de ställs inför i skolvardagen."

När påbörjades samverkansarbetet mellan Malmö universitet och Lomma kommun?

Professionsprogrammet inom utbildningsförvaltningen i Lomma kommun lanserades 2019. Det ledde till att samverkan mellan kommunen och universitet tog fart. Man kan väl säga att programmet är Lomma kommuns take på Skollagen som slår fast att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund.

Professionsprogrammet syftar till att höja kapaciteten och på sikt förbättra kvaliteten i verksamheterna. Behoven identifieras i det systematiska kvalitetsarbetet och av professionerna själva. Pedagogerna har tillgång till vetenskapliga ledare och tillsammans genereras gemensam kunskapsbildning. Tre kriterier med starkt forskningsstöd lägger grunden för arbetet:

• Fokus på uppdraget, bristande kvalitet eller måluppfyllelse.
• Undersökning av nuvarande arbetssätt, pröva nytt och studera effekten på måluppfyllelse och kvalitet.
• Pedagogisk ledning av varje utvecklingsgrupp.

Inom vilka områden har ni arbetat med kompetensutveckling?

Det är viktigt att teori och empiri möts. ”Glädjen med att söka och förstå är den mest perfekta gåvan från naturen”, enligt Albert Einstein.

Genom åren har vår samverkan med Malmö universitet fokuserat på kompetensutveckling och bidragit till att stärka Lomma kommuns förskollärare, lärare och fritidspedagoger i att möta pedagogiska utmaningar som de ställs inför i skolvardagen.

Thomas Ladö

Lomma kommun ingår även i den nationella ULF-verksamheten tillsammans med Malmö universitet och samverkar i flera olika nätverk. Ett av nätverken fokuserar på det systematiska kvalitetsarbetet och närmare bestämt på hur statens intentioner materialiseras i den kommunala kontexten.

En reflektion som jag gör är att området är komplext och viktigare än någonsin. Det systematiska kvalitetsarbetet har i mångt och mycket kommit att bli det systematiska kvantitetsarbetet

Kan du dela med dig av några goda exempel?

Ibland behöver man gå in i det pedagogiska laboratoriet och titta i provrören ordentligt och tillsammans. Ett lyckat samarbetsprojekt är Learning study inom fritidshemmen. Pedagogerna på fritidshemmen testade olika metoder vetenskapligt i sin undervisning, för att kunna analysera resultaten och dra en slutsats om vilken metod som fungerat bäst.
 
Den genererade kunskapen sprids vidare, främst genom de interna nätverken för fritidspedagoger, men även bredare. Projektet resulterade i ett släpp av antologin ”Learning study – att göra skillnad”. 

Vi är övertygade om att kvalitet uppstår i mötet mellan människor. Lärarens sätt att leda grupperna är avgörande för gruppernas förändrade kunnande. Det finns flera projektledare och lärare på Centrum för samverkan på Fakulteten för lärande och samhälle som har varit framgångsfaktorn och gjort skillnad för pedagoger och i slutändan Lomma kommuns barn och elever.

Thomas Ladö