Nytt samtalsstöd ska ge bättre sexuell hälsa efter könsstympning

Socialstyrelsen uppskattar att cirka 68 000 flickor och kvinnor i Sverige har utsatts för någon form av könsstympning innan de kom hit. För många yrkesgrupper som möter unga kvinnor saknas samtidigt stöd för hur frågor om sexualitet och sexuell hälsa kan tas upp i samtal.

Personalen uppgav att man saknar kunskap kring hur sexuell hälsa och könsstympning hänger ihop. Man vet heller inte alltid hur man kan prata om det på ett sensitivt sätt eller hur man kan främja hopp och hälsa.

Camilla Palm vid Centrum för sexologi och sexualitetsstudier. 

Nu har forskaren och sexologen Camilla Palm vid Malmö universitet tagit fram ett nytt stödmaterial med konkreta verktyg. Materialet innehåller kunskap om sexuell hälsa efter könsstympning samt samtalsingångar och reflektionsfrågor som ska hjälpa yrkesverksamma att ta upp ämnet på ett tryggt och respektfullt sätt.

– Det har varit stor efterfrågan på materialet från kommuner och regioner innan vi ens har släppt det. Det är jättekul, säger hon.

Bristande kunskap om sexuell hälsa

Idén växte fram ur hennes avhandling från 2024. I intervjuer med personal inom skola, vård och socialtjänst framkom att många kände sig osäkra på hur de kunde stötta personer som utsatts för könsstympning. Särskilt saknades kunskap om hur ingreppet kan påverka den sexuella hälsan.

– Personalen uppgav att man saknar kunskap kring hur sexuell hälsa och könsstympning hänger ihop. Man vet heller inte alltid hur man kan prata om det på ett sensitivt sätt eller hur man kan främja hopp och hälsa, säger hon.

Enligt Camilla Palm finns det redan mycket kunskap och vägledning om lagstiftning, medicinska risker och hur misstänkta fall ska hanteras. Däremot har det saknats stöd för hur yrkesverksamma kan stötta personer som redan lever med erfarenheterna och de frågor som kan följa kring exempelvis relationer, kroppsuppfattning, sexualitet och att föda barn.

Unga kvinnors behov i fokus 

I utvecklingen av materialet har ungas röster haft en central plats. Innehållet bygger både på forskning och erfarenheter från personer som själva lever med erfarenhet av könsstympning.

– Unga kvinnor har varit en stor del i arbetet. Det har varit viktigt att utgå från deras röster och deras behov och de har gett både bra och dåliga exempel på hur personal tar upp ämnet, säger Camilla Palm.

Målet är att fler unga ska få möjlighet att prata om sina erfarenheter på sina egna villkor.

– Om personalen får verktyg kan de göra det på ett sätt som gör att tjejerna går därifrån stärkta.

Samtalsstödet lanseras i Malmö

Palm understryker att konsekvenserna av könsstympning kan variera stort. För en del innebär det en stor påverkan på vardagen, medan andra lever utan större besvär.

– Som personal behöver man verkligen lyssna in och vara beredd på en bredd.

Stödmaterialet presenteras vid ett hybridseminarium i Malmö den 22 oktober. Därefter är planen att följa upp hur det används i verksamheterna och vidareutveckla innehållet utifrån användarnas erfarenheter.

Här kan du läsa mer om seminariet