Ojämlika inkomster bland Malmöungdomar – könsskillnaderna ökar över tid

Rapporten är framtagen inom Muvah – Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning, en gemensam kunskapsallians mellan Malmö stad och Malmö universitet. Den bygger på registerdata från Statistiska centralbyrån (SCB), vilket gör det möjligt att följa unga Malmöbors väg genom utbildningssystemet och vidare in på arbetsmarknaden.

Fokus på inkomster

I en av rapportens delstudier analyseras inkomstutvecklingen för 4800 personer som är födda i början av 1990‑talet och som gått i grund- och gymnasieskola i Malmö. Studien fokuserar på en tioårsperiod, 2013–2023 och det gör det möjligt att se hur de har etablerat sig på arbetsmarknaden, men också hur socioekonomisk bakgrund, kön och familjebakgrund påverkar inkomstutvecklingen.

Resultaten visar att könsskillnaderna i arbetsinkomst är stora och att de tenderar att öka över perioden. År 2023 var kvinnornas genomsnittliga arbetsinkomst 97 800 kronor lägre än männens.

– Att det finns könsskillnader i inkomster är ingen överraskning i sig, men att de är så stora och ökar så konsekvent över tid, det överraskade mig, säger Jonas Olofsson, professor i hälso- och samhällsstudier med socialpolitisk inriktning vid Malmö universitet.

Skillnader på alla utbildningsnivåer

Skillnaderna syns på samtliga utbildningsnivåer – från förgymnasial utbildning till universitets- och högskoleutbildning – även om gapet är något mindre bland personer som genomgått högre utbildning.

Studien visar samtidigt att kvinnor i högre grad än män fullföljer utbildningar och ofta är mer utbildningsbenägna. Trots det har de lägre inkomster.

– Jag tror att det till stor del handlar om att unga kvinnor oftare väljer yrken som ger lägre ekonomisk avkastning jämfört med de val unga män ofta gör. Det är ett uttryck för en könsuppdelad arbetsmarknad och de diskriminerande strukturer som finns på svensk arbetsmarknad, säger Jonas Olofsson.

Traditionella familjemönster påverkar

Perioden som studien omfattar sammanfaller också med år då många bildar familj och får barn, vilket kan påverka inkomster genom exempelvis deltidsarbete och föräldraledighet.

– Vi ser också ett mönster som ligger i linje med SCB:s jämställdhetsstatistik: kvinnor tar ett större ansvar för barn och hem, går ner i arbetstid och tar ut merparten av föräldraledigheten. Det påverkar inkomsterna negativt, säger Jonas Olofsson.

Ett annat resultat är att skillnaderna kvarstår även inom tydligt kvinnodominerade yrken.

– När vi bryter ner det på utbildningsprogram blir det tydligt att män i allmänhet har högre inkomster även i yrken som sjuksköterska, socionom, lärare och studie- och yrkesvägledare. Det är något som borde diskuteras mer, inte minst på lärosätena, säger Jonas Olofsson.

Små skillnader kopplade till migrationsbakgrund

Det som däremot överraskade rapportförfattaren positivt var att det inte fanns några stora skillnader i inkomstutveckling kopplat till migrationsbakgrund. År 2023 var personer med utländsk och inrikes bakgrund lika representerade i den femtedel som tjänade mest.

– Det var inte vad jag förväntade mig. Den vanliga bilden är snarare den motsatta, att personer med migrationsbakgrund är överrepresenterade i den femtedel som tjänade minst. Det här visar att utifrån ett Malmöperspektiv så lyckas unga med utländsk bakgrund hävda sig väldigt väl, säger Jonas Olofsson.

En av orsakerna till den positiva utvecklingen är vuxenutbildningens betydelse, menar han. Komvux framstår som en viktig möjlighet för etablering, särskilt för kvinnor med utländsk bakgrund – även om vuxenutbildningen inte når alla med kort utbildningsbakgrund.

– De som tar sig igenom komvux har i betydligt högre utsträckning arbete och en hyfsad inkomstutveckling jämfört med dem som inte klarat gymnasiet och inte gått vidare till komvux. Den fungerar som en kompensatorisk utbildningsinsats, säger Jonas Olofsson.

Läs rapporten här